1766
Gården byggdes under kyrkoherde Anders Sundius (1710-1784) tid som präst i Sundborn. Sundius var född Malung. Han hade varit Director Musikus i Falun, v. apologist i Västerås skola, huspredikant os generalmajor Stjernroos och adjunkt i Stockholms Storkyrkoförsamling innan han valdes till kyrkoherde 1751. Han var verksam under åren 1752-1784.
1785-1795
Johan Eurelius (1723-1795) Född i Falun som son till en bergsman. Student i Uppsala 1745. Prästvigd 1752 i Stockholm och fick tjänst som pastorsadjunkt Kolbäck. Kom 1754 till Falun. Han var bland annat gruvpredikant, vice pastor och komminister Falu och Kopparbergs församlingar. Utsedd till kyrkoherde i Sundborn 1785. Han beskrivs som ”En gammaldags man till utseende, seder och smak, med grof stämma, men genomgod och hederlig och saknade icke kärlek”.
1795-1816
Johan Erelius. (1759-1833) Född i Falun som son till prästen Johan Eurelius som senare blev kyrkoherde i Sundborn. Student i Uppsala 1779. Prästvigd 1784. Tjänst som adjunkt i Sundborn från 1785. Fadern uppmanade sonen 1793 när sonen sökte annan tjänst: ”Håll, jag fick sent detta lilla pastorat, måhända Gud lätt gifwer det dig efter mig, som snart dör.”
1817-1817
Pehr Bergström (1767-1817) Född i Falun som son till en bergsman. Student i Uppsala 1792. Prästvigd 1794. Skolmästare och predikant i Hosjö från 1803. Bergström tillträdde 27 januari 1817 men dog redan 4 februari.
1817-1827
Samuel Hwasser (1784-1829). Född i Stockholm som son till prästen Lars Adolf Hwasser. Student i Uppsala 1800 och magister 1806. Prästvigd 1809. Efter tjänst i Nora och Romfartuna lärare vid Trivialskolan i Falun från 1810. Valdes till kyrkoherde 1817 och tillträdde 1819.
1827-1837
Carl Hansson (1786-1837) född i Falun som son till bergsman. Student i Uppsala. 1806. Prästvigd 1810. Efter tjänst i Stora Tuna, Näsby och Ervalla komminister vid Ervalla säteri från 1813. Tillträdde som kyrkoherde i Sundborn 1827.
1837-1846
Eric Josias Cedergren.(1787-1846) Född i Rättvik som son till skolmästaren. Student i Uppsala 1801. Magister 1809. Lärare vid trivialskolan i Falun 1811. Prästvigd 1814. Komminister i Svärdsjö 1818. Tillträdde som kyrkoherde i Sundborn 1837.
1847-73
Carl Steffenburg (1799-1873) var präst i Sundborns socken. Carl som var affärsman blev präst då hans mor ville att någon av de fyra barnen skulle bli präst och valet föll på honom. Han hade tre bröder. Johan ärvde Stora Carlborn, Albrekt byggde Stora Kolarbo och Jakob byggde Lövnäs.
1875-1912
Under dessa år verkade Carl Fredrik Pettersson (1830-1912) som kyrkoherde. Född i Västerås, prästvigd 1854, seminarieföreståndare i Västerås 1855, skolpräst i Stora Tuna 1856, folkskoleinspektör för övre Dalarna 1870-1876, regementspastor vid Dalregementet 1874, landstingsman 1879-1902 (flera år landstingets v. ordf.) och riksdagsman i första kammaren kammaren 1892-1901. Han var mycket god vän med Carl Larsson, och han döpte sex av dennes barn. När CFP fyllde 80 år fick han som present av Carl Larsson en målning av Johannes Döparen, som pryder en av väggarna i Sundborns kyrka. Han beskrevs av en kollega som en envåldshärskare i Sundborn, men en upplyst despot. CFP kunde regera egenmäktigt; kärv och häftig men försonlig, rättfram, ärlig och rejäl. Han hade humor, trivdes i gott sällskap, hörde gärna en god historia och kunde själv berätta, Kollegan berättar om CFP att efter hustruns död 1907: ”Tyngre blefvo väl nu de steg, som han vandrade från studerkammaren genom expeditionsrummet ut i salen och tillbaka….. Fördjupningarna i golfvet vittna ännu om, huru den gamle Sundbornsprosten vandrat, och djupast är spåret midtför salsklockan, där han vände”
1914-1918
Karl Alfred Lundqvist (1846-1918) Född i Altuna, fadern lantbrukare. Kom först i skomakarlära och blev »den förnämste Stockholmsskomakarens näst skickligaste gesäll. Arbetade sedan i ordning som metodistpredikant, nykterhetsagitator och scholaris på Karolinska läroverket i Örebro. Prästvigdes vid 41 års ålder och tillträdde som pastor i Sundborn först 1914 där han var till sin död 1918.
1919-35
Jan Fredrik Sundblad (1869-1937) var kyrkoherde i Sundborns församling. Sundblad var enbent och det sägs att det under denna tid var många hjälppräster i byn. Här kom också den första och enda arrendatorn på prästgården in i bilden. Arrendatorsparet var herr och fru Westberg från Vika.
1942-62
Sista prästen som bodde på gården var Gunnar Sjöholm (1905-1992). Född i Stockholm. Teologie kandidat i Lund 1930. Prästvigd samma år i Västerås. Under adjunktsåren 1930-1933 tjänstgjorde han i Leksand och Rättvik i Dalarna samt i Nora och Ervalla i Västmanland. I januari 1933 antogs Sjöholm till Svenska Kyrkans Missionsstyrelse. Efter engelska språkstudier vid universiteten i Oxford och Cambridge, tillsammans med blivande hustrun Lois Ehrnström, reste de till missionsfältet i provinsen Hunan i Kina i december månad 1933. De gifte sig 1934 på berget Kuling i Kina. Efter avlagd examen i det kinesiska språket 1935 fick Sjöholm 1936 tjänst som lärare vid den lutherska kyrkofederationens läroverk i Taohualun. Läroverket evakuerades under den japanska invasionen av Kina till Tunping Anhua, där paret Sjöholm stannade till tjänstgöringsperiodens utgång 1940. Den sista etappen av hemresan till Sverige blev dramatisk då paret med den sista båten från Danmark lyckades lämna landet den 9 april 1940. Samma dag anfölls och besattes landet av tyska trupper. Sjöholm tillträdde som kyrkoherde i Sundborn 1942 men var under långa perioder ledig från sin tjänst. År 1947 reste han och familjen reste till Kalifornien i USA för att studera kinesiska vid Berkeley-universitetet. Senare samma år reste familjen till Kina. Efter att ha varit verksam vid det teologiska seminariet i provinsen Hupeh tvingades familjen, p.g.a. det pågående inbördeskriget i landet, fly till Tao Fong Shan i Hongkong år 1948. I fyra år, fram till 1952, undervisade Sjöholm här i ämnena systematisk och exegetisk teologi, franska och svenska. Utöver detta ägnades en hel del tid åt att översätta svensk teologi till kinesiska, framförallt då av Billing, Aulén, Brilioth, Eidem och Nygren. Återresan till Sverige 1952 avverkades i etapper med bl.a. buss genom den syriska öknen och båt över Medelhavet. Hemmavistelsen i Sundborn blev inte långvarig. År 1953 tog Sjöholm tjänst som tolk i den FN-dirigerade neutrala övervakningskommissionen i Korea. Uppdraget, som uteslutande innebar administrativa och tjänstemannamässiga sysslor, varade i sex månader. Gunnar Sjöholm återvände således 1954 till Sverige, familjen och sitt arbete som kyrkoherde i Sundborn. Där var han verksam fram till år 1962. Under perioden 1959-1962 kombinerade han emellertid detta arbete med lärartjänstgöring vid Lunds universitet där han undervisade i bl.a. kinesiska. Vid sidan av dessa uppdrag bedrev han fortsatta akademiska studier, som i december 1960 resulterade i avlagd filosofie magisterexamen vid humanistiska fakulteten, Lunds universitet. Till de tidigare bedrivna kristendomsstudierna kunde nu läggas studier i teoretisk filosofi och östasiatiska språk. Det sista kapitlet i Gunnar Sjöholms yrkesverksamma liv inleddes den 1 oktober 1962 då han utnämndes till ny kyrkoherde i svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsingfors. Under sin tid i den finska huvudstaden, som varade fram till 1970, hann Sjöholm etablera en mycket bred bekantskapskrets. Så småningom kom han att bli en högt uppskattad och populär person i Helsingfors, detta även utanför de traditionella kyrkliga kretsarna. Hans insatser för att stärka de finsk-svenska banden belönades 1966 med Fadderortsförbundets hederstecken i guld.
I slutet av år 1970 styrde Sjöholm återigen kosan mot Kina, Hongkong och Tao Fong Shan-institutet. Förutom att ansvara för ett kristet studiecentrum arbetade han även med den nordiska kristna buddhistmissionen och dess verksamhet. 1971 pensionerades Gunnar Sjöholm. Vistelsen i Hongkong sträckte sig fram till 1973 då Sjöholm med fru återvände till Sverige. Paret bosatte sig i Lund där Sjöholm fortsatte att vara aktiv i akademiska sammanhang. Inte sällan anlitades han som föreläsare, framförallt då i egenskap av sinolog och kännare av kinesiskt tankeliv. I studiesyfte företog Sjöholm år 1975 en resa till Taiwan. Ty nästa stora projekt för honom var det arbete som kom att ta de nästkommande sju åren av hans liv i anspråk och som 1982 utmynnade i en doktorsavhandling. Den 22 januari 1982 disputerade Gunnar Sjöholm följaktligen vid Lunds universitet med sin avhandling: Readings in MoTi. Chapters 26-28, On the Will of Heaven (1982). I centrum för studien stod den, i västerlandet okände, kinesiske filosofen MoTi, verksam på 400-talet f. Kr. Som handledare hade Sjöholm haft professor Sven Hartman. Disputationen väckte stort intresse i Lund med omnejd och uppmärksammades i lokalpressen. Intresset kunde till viss del förklaras mot bakgrund av doktorandens aktningsvärda ålder – 76 år. Gunnar Sjöholm fortsatte med oförminskat engagemang att intressera sig för, och skriva om, kinesiska ämnen även efter det att han erövrat doktorshatten.
De sista åren av sitt liv framlevde Gunnar Sjöholm som änkeman efter Lois bortgång 1988. Gunnar Sjöholm avled den 9 januari 1992 i Lund vid en ålder av 86 år. Sjöholm begravdes på Sundborns kyrkogård-
1960
Detta år rustas gården för att bli en lägergård och avlasta Rättvik med konfirmationsläger. Sedan 1960 har det varje sommar hållits konfirmationsläger på gården.
1967
Stiftelsen Sundborns gamla prästgård bildas.
1995
Den 18 maj detta år återinvigdes det nyrustade kapellet av biskop Claes-Bertil Ytterberg.